Oscar Almgren
I denne artikel vil vi grundigt udforske Oscar Almgren og dets mange implikationer i dagens samfund. Fra dens indflydelse på økonomien til dens indflydelse på populærkulturen har Oscar Almgren været genstand for debat og analyser på forskellige områder. Gennem årene har Oscar Almgren vist sig at være et emne af interesse ikke kun for specialister og akademikere, men også for den brede offentlighed. Gennem denne artikel vil vi forsøge at kaste lys over de mest relevante aspekter af Oscar Almgren, analysere dets udvikling over tid og undersøge de forskellige perspektiver, der eksisterer på dette emne. Gør dig klar til at begive dig ud på en spændende opdagelsesrejse om Oscar Almgren og dens mange facetter!
| Oscar Almgren | |
|---|---|
| |
| Personlig information | |
| Født | 9. november 1869  Maria Magdalena kirkesogn, Sverige |
| Død | 13. maj 1945 (75 år) Uppsala domkyrkoförsamling, Sverige |
| Gravsted | Norra begravningsplatsen |
| Nationalitet |  Svensk |
| Far | Oscar Almgren |
| Børn | Gerd Almgren, Bertil Almgren |
| Uddannelse og virke | |
| Uddannelsessted | Uppsala Universitet |
| Medlem af | Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (fra 1908) |
| Beskæftigelse | Universitetsunderviser, forhistoriker, fotograf, arkæolog, antropolog |
| Fagområde | Arkæologi |
| Arbejdsgiver | Uppsala Universitet |
| Arbejdssted | Uppsala |
| Information med symbolet hentes fra Wikidata. Kildehenvisninger foreligger sammesteds. | |
Oscar Almgren (9. november 1869 i Stockholm - 13. maj 1945 i Uppsala) var en svensk arkæolog. Han blev i 1913 udnævnt til professor i nordisk og sammenlignende oldkundskab[1] ved Uppsala universitet.
Han blev student i Södermalm i 1886 og indledte sine studier samme år ved Uppsala universitet. Han blev fil.kand. i klassiske og nordiske sprog i 1889 og begyndte så at interessere sig for arkæologi. I 1897 blev han fil.dr. og docent i sammenlignende oldkundskab. Oscar Almgren blev tillige i 1910 antikvar ved Vitterhetsakademin. 1914-1925 var han professor i arkæologi ved Uppsala universitet.
Oscar Almgren blev udnævnt til æresmedlem af Stockholms nation i Uppsala 1912 og af Upplands nation 1915, desuden æresmedlem af Finska fornminnesföreningen i 1920, han blev æresdoktor ved universitetet i Königsberg i 1924 og æresmedlem af svenska fornminnesföreningen i 1930. 1901-1941 var han tillige medlem af Upplands fornminnesförening, 1910-18 sekretær og redaktør for foreningens tidsskrift og 1910-17 foreningens skattmästare.
Almgren deltog aktivt i dannelsen af Disastiftelsen i 1927 og stiftelsen af Geijersgården i 1934.
Almgren deltog i feltarbejdet i flere tilfælde som ved undersøgelsen af Läby runestensbro, på Åloppeboplatserna, under udgravningen af Hågahögen og andre steder.
Forfatterskab
- Studien über nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahrhunderte mit Berücksichtigung der provinzialrömischen und südrussischen Formen, Stockholm 1897. Almgrens internationellt omtalade avhandling, nytrycktes i Leipzig 1923.
- Från Uppländska gravfält - flera av delarna 1898-1921
- Sveriges fasta fornlämningar 1904 - 3:e upplagan 1934
- Kung Björns håg och andra fornlämingar vid Håga, på föranstaltande av H. K. H. Prins Gustaf Adolf undersökta 1902-03. Stockholm 1905
- Uppländska stenåldersboplater, Fornvännen, Årgång I, 1906
- Älgbilden från Alunda, jämte några ord om stenåldersfolken i Uppland - Upplands fornminnesförenings tidskrift 1910-12.
- Die älter Eisenzeit Gotlands, 1912
- Zur Bedeutung des Markomannenreiches, Mannus 1913.
- Handledning i kulturminnesvård, Uppsala 1924.
- Hällristningar och kultbruk bidrag till belysning av de nordiska bronsåldersristningarnas innebörd, Stockholm 1927.
- Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution, artikel i Fornvännen 1931.
- Våra minnesmärken från Hedenhös, Stockholm 1933.
- Nordische Felszeichnungen als religiöse Urkunden, Frankfurt am Main 1934.
På internettet
- Oscar Almgren: "Förhistoriska flintgrufvor i Skåne" (Fornvännen 1, 1906, s. 51-52) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Stenåldersboplatsen vid Säter i Kvarsebo socken" (Fornvännen 1, 1906, s. 118) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Svenska fornminnesföreningens sommarmöte i Jönköping den 11-13 juni 1906" (Fornvännen 1, 1906, s. 179-180) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Uppländska stenåldersboplatser" (Fornvännen 1, 1906, s. 1-19, 101-118) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Undersökning och beskrifning af förhistoriska fornlämningar i Sverige under år 1906" (Fornvännen 1, 1906, s. 291-298) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Nordiska stenåldersskulpturer" (Fornvännen 2, 1907, s. 113-125) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Vikingatidsgrafvar i Sagån vid Sala" (Fornvännen 2, 1907, s. 1-19) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern" (Fornvännen 4, 1909, s. 39-42) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Ett karelskt stenvapen med älghufvud funnet i Uppland" (Fornvännen 6, 1911, s. 152-164) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "En uppländsk bronsåldershydda" (Fornvännen 7, 1912, s. 132-151) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "De pågående undersökningarna om Sveriges första bebyggelse: installationsföreläsning vid Upsala universitet den 15 jan. 1914" (Fornvännen 9, 1914, s. 1-16) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren: "Ett uppländskt gravfält med romerska kärl" (Fornvännen 11, 1916, s. 76-103) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
Noter
- ^ nordisk och jämförande fornkunskap
Nekrologer
- Birger Nerman: "In memoriam : Oscar Almgren: 9. 11. 1869-13. 5. 1945" (Fornvännen 40, 1945, s. 359-361) Arkiveret 29. oktober 2013 hos Wayback Machine
- Oscar Almgren in memoriam, Sune Lindqvist, årsskriften Uppland 1945, s. 87-94